När jag var och blev intervjuad av doktoranden i sociologi så kom vi in på ämnet genus (som ligger mig varmt om hjärtat). Han sa att det "nya" genusperspektivet är intersektionalitet.
Intersektionalitet är att man tar inte bara kön i åtanke utan även klass och etincitet. Det räcker inte att förklara varför vi har blivit som vi har blivit bara utifrån kön och dess begränsningar och roller som vi måste leva upp till utan man måste även ha i åtanke hur klasstillhörighet och etincitet även påverkar oss.
Bild lånad från: http://www.jamstall.nu/web/Intersektionalitet_1.aspx
Sambon blev glad när jag berättade om detta för han har alltid tyckt att jag har försökt hitta en sån enkel lösning med genus. Att man kan skylla allt på genus, that's it. Men med ett intersektionellt perspektiv så räcker det inte med en sån enkel förklaring. Men det är också lite grann det som är nackdelen tyckte doktoranden eftersom man blandar in så många olika faktorer att det är svårt att skilja på vad som beror på vad. Man krånglar till det helt enkelt. Men är inte våra personligheter och beteenden ganska så krångliga?
Vad säger ni om intersektionalitet? Är det ett bra perspektiv? Bättre än enbart genus eller för krångligt och för många faktorer att ta hänsyn till?