Ja, det var med dubbla känslor som jag sa hejdå till min syster i USA. Vi grät och kramades, grät och kramades. Jag ville inte åka ifrån henne och det kändes riktigt konstigt att lämna rummet som hade varit vårt i 11 dagar. Men samtidigt så längtade jag såååååå efter barnen och maken.
Jag kom hem på förmiddagen och maken var på jobbet och barnen på dagis. Så jag började med att slänga in en massa tvätt i tvättmaskinen och ta en dusch (man känner ju inte sig så fräsch efter en sån lång flygresa). Men på köksbordet så jag möttes av detta:
Maken hade fixat Dr.Pepper som han hade ställt i en skål med is (antagligen för att jag inte skulle missa den?) och min favoritchoklad Lindt Seasalt. Notera även rosorna som inte ser så glada ut. När jag ringde honom för att tacka honom för allt han hade fixat så frågade jag om blommorna och han sa att han hade köpt dom för tre dagar sen och han trodde att dom skulle hålla sig tills idag. ;)
Men jag blev oerhört glad när jag kom hem till allt detta och det känns som om familjen har saknat mig. Dom har även räknat ner dagarna tills jag kommer hem:
