I söndags när vi var på brunchen på Rival så var det några andra barnfamiljer där. När vi satt och åt så hör vi hur ett av barnen skriker högt av smärta och mamman tar snabbt tag i barnet och rusar in på toaletten. Vi förstår sen vad som har hänt när vi ser hur pappan (som först sprang efter också) sedan plockar undan kaffekoppar och personalen kommer och torkar upp. Vi hör hela tiden hur barnet skriker av smärta igenom toalettdörrarna.
Så småningom kommer mamman och barnet ut och barnet gråter fortfarande. Dom betalar och går därifrån och jag tänker på att just det där är en av mina största rädslor - att barnen ska bränna sig. Vi dricker ganska mycket te och får ständigt vakta våra temuggar men en olycka kan ske så snabbt. Just att bränna sig gör så ont och smärtan brukar dröja sig kvar så länge. Det är det som gör det så skrämmande...
Så småningom kommer mamman och barnet ut och barnet gråter fortfarande. Dom betalar och går därifrån och jag tänker på att just det där är en av mina största rädslor - att barnen ska bränna sig. Vi dricker ganska mycket te och får ständigt vakta våra temuggar men en olycka kan ske så snabbt. Just att bränna sig gör så ont och smärtan brukar dröja sig kvar så länge. Det är det som gör det så skrämmande...