Jag har väntat vid brevlådan idag. Väntat och väntat på att det här ska dimpa ner:
Ja, det var ju några av er som gissade på att det hade något med mitt jobb att göra och det var helt rätt! Jag sa upp mig i onsdags straxt efter att jag hade tackat ja till ett nytt jobb! Som jag har nämnt tidigare så skulle jag bara få jobba 75% det kommande läsår och sen kunde dom bara garantera mig 50% efter det. Så jag har kollat lite smått efter andra jobb, men det är inte lätt att hitta något med min ämneskombination (engelska/psykologi). Jag har varit på ett par intervjuer, vilket jag också var i tisdags (febrig och eländig) och dagen efter ringde dom och ville ha mig.
Jag ser massor med positiva saker med det nya jobbet och endast en endast nackdel. Allt det positiva: det är en kommunal skola (jag har bara jobbat på friskolor tidigare och dom har alltid krav på sig att vara vinstdrivande), det är på IB-programmet, det är ferietjänst (jag har semestertjänst idag, men hade ferietjänst förut och saknar att vara ledig ALLA loven) och jag kommer att undervisa 500 poäng (istället för 600 poäng som tidigare, alltså en kurs mindre även fast det är heltid).
Jag vet inte om ni känner till IB-programmet, men det är ett program som finns i flera länder som egentligen är utformat för barn till diplomater så att barnen kan gå i skolan oavsett vilket land dom bor i. Men givetvis kan andra barn också gå programmet, men då måste dom först klara av ett matteprov och ett engelskaprov. Sedan görs även en intervju. Alla lektioner är på engelska och det är ganska så tufft för eleverna, vilket förstås ställer högre krav på lärarna också.
Som lärare på IB så får man åka på konferens utomlands och träffa andra IB-lärare (hur ofta får man åka utomlands i jobbet, som lärare???). Så detta med att ha väldigt motiverade elever (att slippa tjata på eleverna eftersom dom inte ens pratar engelska på lektionerna) och andra fördelar med IB gör att jag verkligen ser fram emot jobbet. Lite läskigt är det förstås eftersom jag har varit föräldraledig ganska länge... tänk om eleverna tycker att min engelska är kass??? Sånt gör mig lite nervös, men det kommer ju släppa och snart flyter engelskan på igen.
Okej, sen till den stora nackdelen med jobbet - pendlingen. Om jag åker kommunalt så tar det 45 minuter att ta mig till nya jobbet (gamla jobbet - 26 minuter). Det är alltså 40 minuter varje dag som jag inte kan umgås med barnen. Jag har tyckt att jag hade långt till jobbet tidigare och klagat på det och vad gör jag nu??? Jag byter till ett jobb ännu längre bort!!!
Rektorn berättade att hon bodde också på Söder, till och med på samma gata som mig!! Så jag tänkte att innan jag tackar "ja" så ska jag fråga henne hur hon upplever pendlingen. Då säger hon "Men gud, du kan åka med mig varje dag! Det tar bara 25 minuter med bil! Det är bara att stå utanför mitt garage halv åtta så åker vi tillsammans.". Då blev det lite svårt att gnälla. Rektorn har varit så oerhört varm och välkomnande så det har varit svårt att tacka "nej". Så får se om jag kommer att åka med henne (kanske till jobbet i allafall) eller hur jag gör. Spännande med ett nytt jobb ska det bli i allafall! :)
Ps. Och jag är fortfarande den i familjen som tjänar mest ;)
↧
En stor förändring
↧