Jag har snart bloggat i 4 år. Då, för 4 år sen så trodde jag aldrig att flera tusen personer skulle läsa mina ord varje vecka. Jag blev jätteglad när jag hade 20-30 läsare och dom första kommentarerna var ju JÄTTEroliga att få. Tänk att någon där ute vill läsa det jag skriver?
Bloggen har förstås förändrats under dessa 4 år. Den har gått från att vara en blogg om mitt mode/shopping-intresse till en graviditetsblogg, till en småbarnsmammasblogg, till en sjukdomsblogg (som tur var bara under en kort tid) och nu till en reseblogg.
När jag och Anna har diskuterat vårt bloggande så har vi ibland funderat på varför vissa har slutat prenumerera på bloggen eller varför vi har fått kommentarer som påpekar att bloggen eller vi har förändrats eller blivit sämre. Då har jag alltid sagt att "vi förändras ständigt och befinner oss i olika stadier i livet så det är klart att bloggen också förändras".
Många verkar ha något emot att bloggar förändras/utvecklas, ibland tycker jag att bloggläsare kan vara ganska konservativa. Men jag brukar tänka på mina bloggläsare som mina vänner. Precis som med en vän så talar jag om för er vad som händer i mitt liv just nu och vad jag funderar och tänker på. Därför har jag aldrig tyckt att det har varit något fel med att blogga om flera olika saker (vissa kanske tycker att bloggen är lite "spretig"?), för med en vän så pratar man om olika saker.... inte bara kläder eller bara genus.
Men jag uppskattar ärliga och konstruktiva kommentarer om bloggen. Jag förstår att ni tycker att bloggen är annorlunda just nu när vi befinner oss i Thailand. Jag ser att flera nya läsare har hittat hit och så har säkerligen några gamla läsare tröttnat på att läsa om Thailand och försvunnit. Men så är det nog i varje ny period i mitt (och bloggens) liv, många tröttnade nog när jag fick barn och tjatade om dom och andra tröttnade när jag tjatade om sköldkörtelcancern. Men jag vet att några få finns kvar, oavsett vilka svängar bloggen tar...
Här i Thailand så är det svårt att blogga på som vanligt. Jag vill bara sitta korta stunder och hinner aldrig läsa igenom inläggen flera gången som jag oftast gör hemma. Det här är nog det längsta inlägget jag har skrivit härifrån och det har jag fått göra i flera omgångar eftersom barnen behöver min uppmärksamhet och det är svårt att fokusera så länge på ett inlägg. Så, jag måste nog avsluta nu men jag hoppas att ni får en trevlig lördag där hemma i Sverige! Här så ska vi ta en lugn dag vid poolen. Zack mår bättre idag, men vi vill inte hitta på för mycket saker innan vi vet om han är helt frisk!