Leah har börjat ställa sig upp. Hon vill vara nere på golvet och röra på sig och utforska HELA tiden. Hon blir arg och frustrerad när hon inte får det. När jag ser hur hon utvecklas hela tiden så kan jag inte låta bli att tänka på att njuta av den här sista bebistiden, för sen blir det ingen mer. Det har vi bestämt, verkligen. Så det är bara njuta, nosa på bebishuvud och krama om tjocka bebisarmar.... för snart så springer hon runt och pratar precis som storebror sin.
![]()
